Kvantitativa

DTK på högskoleprovet: 7 diagramfällor och hur du undviker dem

Förstå vad siffrorna visar innan du räknar. Med konkreta exempel på axlar, procent, andelar, index, enheter och kartskalor får du en metod för att läsa DTK-uppgifter mer noggrant.

Av HPbas Redaktion · Publicerad 31 oktober 2026 · 11 min läsning

DTK-uppgifter per provpass: 12
Rekommenderad tid: 23 min
Svarsalternativ per uppgift: 4

Vad prövas i DTK?

DTK prövar om du kan hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor. Varje kvantitativt provpass har 12 DTK-uppgifter, och UHR rekommenderar 23 av passets 55 minuter till dem på ett ordinarie provpass. Det är ett riktmärke, inte en separat tidsgräns. Hur DTK passar in bland de andra kvantitativa delproven står i Matte på högskoleprovet.

Börja med att fråga dig vad som jämförs: ett antal, en andel, en förändring eller ett uppskattat värde. Läs rubrik, axlar, teckenförklaring, enhet och fotnoter innan du räknar. Fällorna nedan handlar nästan alla om att räkna rätt på fel sak.

1. En avklippt y-axel gör skillnaden större i bilden

Två staplar kan se dramatiskt olika ut när diagrammets lodräta axel inte börjar på noll. I figuren är värdena 94 och 102 i båda diagrammen, men intrycket är helt olika.

Två stapeldiagram med samma värden, 94 år 2024 och 102 år 2025. I det vänstra börjar den lodräta axeln på 90, markerat med ett brytmärke, så stapeln för 2025 ser tre gånger så hög ut. I det högra börjar axeln på 0 och staplarna är nästan lika höga. — Påhittade värden. Till vänster visar stapelns höjd avståndet från 90, inte hela värdet.

Rätt tolkning: ökningen är 8 enheter, och $\frac{8}{94} \approx 8{,}5\,\%$ av startvärdet. Läs alltid av axelns första och sista värde innan du jämför staplar. Ett linjediagram börjar ofta inte på noll, och det är inget fel i sig: där vill man se förändringen. Men då kan du inte jämföra höjder, bara läsa av värden.

2. En andel är inte samma sak som ett antal

Om totalen förändras kan antalet öka även när andelen står still. Det är därför riskabelt att lösa en uppgift om antal genom att bara jämföra procenttalen.

Exempel: cykelresor i en påhittad stad

Cykelresor i en påhittad stad
År	Alla resor, tusental	Andel cykelresor	Cykelresor, tusental
2023	100	12 %	12
2024	110	10 %	11
2025	125	12 %	15

Antal cykelresor, tusental
	Cykelresor (tusental)
2023	12
2024	11
2025	15

Påhittade siffror för exemplets skull.

Både 2023 och 2025 är andelen 12 procent. Ändå ökar antalet cykelresor från 12 000 till 15 000, eftersom det totala antalet resor växer: $125\,000 \cdot 0{,}12 = 15\,000$ . Kontrollfråga: efterfrågar uppgiften andelen, antalet eller förändringen av något av dem?

3. Procent och procentenheter förväxlas

När en andel går från 18 procent till 24 procent har den ökat med 6 procentenheter. Men ökningen uttryckt i procent av den ursprungliga andelen är en tredjedel, alltså ungefär 33 procent.

En andel före och efter en förändring
	Andel
Före	18 %
Efter	24 %

Påhittade siffror för exemplets skull.

24 - 18 = 6 \text{ procentenheter} \qquad \frac{24 - 18}{18} = \frac{6}{18} \approx 33{,}3\,\%

Två olika svar på två olika frågor.

När frågan gäller två procentsatser är orden procent och procentenheter avgörande. De är inte utbytbara, och svarsalternativen innehåller ofta båda.

4. Fel jämförelsevärde ger fel procent

En verksamhet ökar från 80 till 100 besök per dag. Skillnaden är 20. För den procentuella ökningen delar du med startvärdet: $\frac{20}{80} = 25\,\%$ . Om antalet sedan minskar från 100 tillbaka till 80 är minskningen i stället $\frac{20}{100} = 20\,\%$ .

Besök per dag
	Besök per dag
Vecka 1	80
Vecka 2	100
Vecka 3	80

Påhittade siffror för exemplets skull.

En ökning med 25 procent och en minskning med 20 procent tar dig alltså tillbaka till samma antal. Vid procentuell förändring är nämnaren värdet före förändringen. Skriv gärna upp ”före”, ”efter” och ”skillnad” innan du delar. Förändringsfaktorn och fler procentformler finns i Formlerna du bör kunna.

5. Tusental, miljoner och avrundningar glöms bort

Ett tal är inte komplett utan sin enhet. Om en tabell har rubriken ”Antal besök, tusental” betyder värdet 3,2 att det handlar om 3 200 besök. Ett annat underlag kan visa samma storhet i absoluta tal, och då måste båda uttryckas i samma enhet innan du jämför. Siffrorna i tabellen är påhittade.

Samma storhet i två enheter (påhittade siffror)
Rubrik i underlaget	Skrivet värde	Omräknat till antal
Besök, tusental	3,2	3 200
Besök, antal	2 900	2 900
Skillnad		300

Se också upp med fotnoter. Om tabellvärdena är avrundade kan delarna summera till något annat än totalen. Använd då de värden uppgiften anger i stället för att anta att de avrundade delvärdena går jämnt ut.

6. Ett index är inte ett faktiskt antal

Ett index visar förändring jämfört med ett basår. Om basåret har index 100 och ett senare år index 125 har storheten ökat med 25 procent sedan basåret. Indexet säger i sig ingenting om hur stor mängden är.

Exempel: ärenden i två påhittade områden

Ärenden i två påhittade områden, index 2025 med 2020 som basår (100)
Område	Antal 2020	Index 2025	Antal 2025
A	240	125	240 × 1,25 = 300
B	360	110	360 × 1,10 = 396

Antal ärenden 2020 och 2025
	2020	2025
Område A	240	300
Område B	360	396

Påhittade siffror för exemplets skull.

Område A har det högre indexet 2025, men område B har fler ärenden i absoluta tal. Ett högt index betyder en större relativ förändring, inte nödvändigtvis en större volym. För att få antal ur ett index behöver du basårets värde.

7. Kartskalan räknas om till fel enhet

Skalan 1 : 25 000 betyder att en längdenhet på kartan motsvarar 25 000 av samma enhet i verkligheten. 1 cm på kartan är alltså 25 000 cm, det vill säga 250 meter, och 4 cm motsvarar 1 kilometer.

En skalstock för skalan 1 : 25 000, uppdelad i fyra rutor om 1 cm. Under rutorna står 0, 250 m, 500 m, 750 m och 1 km. Längst ned: 4 cm gånger 25 000 är 100 000 cm, alltså 1 km. — Räkna om till centimeter först, sedan till meter eller kilometer.

Skilj på avstånd fågelvägen och längden på en markerad väg, och använd den skala som uppgiften anger. Figurer är inte alltid avsedda att mätas exakt, så följ uppgiftens instruktioner innan du tar fram linjalen.

När procentandelar ska vägas samman

En DTK-uppgift kan kombinera olika stora grupper med procentandelar. Då räcker det inte att ta medelvärdet av procentsiffrorna. Varje grupp måste först översättas till ett antal.

Exempel: bussresor i tre påhittade områden

Bussresor i tre påhittade områden
Område	Alla resor, tusental	Bussandel	Bussresor, tusental
Väster	50	40 %	20
Öster	30	20 %	6
Söder	20	10 %	2

Totalt gjordes $50 + 30 + 20 = 100$ tusen resor, och av dem var $20 + 6 + 2 = 28$ tusen bussresor. Den totala bussandelen är alltså $\frac{28}{100} = 28\,\%$ , inte $\frac{40 + 20 + 10}{3} \approx 23{,}3\,\%$ . Om grupperna är olika stora väger deras andelar olika tungt: räkna ut delarnas antal, lägg ihop och dela med totalen.

En arbetsgång som håller under tidspress

När flera uppgifter hör till samma underlag lönar det sig att orientera sig ordentligt en gång och sedan återanvända förståelsen. Börja ändå varje uppgift med att läsa exakt vad den frågar efter.

Tolka. Markera vilken rad, serie och tidsperiod frågan gäller, så tar du inte fel uppgift ur figuren.
Kontrollera. Läs enhet, axelskala och eventuella fotnoter, så räknar du på jämförbara värden.
Räkna. Gör ett överslag och räkna sedan så exakt som alternativen kräver; ofta faller orimliga alternativ bort direkt.
Svara. Läs frågeordet en gång till och välj svaret direkt, så besvarar du rätt fråga och hinner med alla.

Riktmärket 23 minuter för 12 uppgifter ger i genomsnitt ungefär 115 sekunder per uppgift. Du behöver inte fördela tiden exakt lika. Är en avläsning besvärlig, gå vidare och kom tillbaka om tiden räcker. Svara på allt: fel svar ger inga minuspoäng. Bråk som gör överslagen snabbare finns i Bråktal att kunna utantill.

Så tränar du DTK

Första varvet: arbeta utan tidspress och skriv ned vilka skalor och enheter du använder.
Andra varvet: lös DTK-delen ur ett tidigare prov på 23 minuter.
Tredje varvet: gå igenom varje fel och skilj på tre orsaker: felläsning, räknefel eller tidsbrist. Öva sedan särskilt på den typ av fel som återkommer.

UHR lägger ut tidigare provhäften och facit gratis. Hur du använder dem bäst står på sidan om gamla högskoleprov, och i appen finns de i Tidigare prov. Ett helt kvantitativt provpass har 40 uppgifter från fyra delprov, så när avläsningen sitter är nästa steg att göra DTK som en del av ett helt pass.

Testa dig själv

Uppgifterna nedan hör till två underlag. Alla värden är påhittade. Lös dem utan miniräknare.

Underlag A: resor i ett påhittat område

Underlag A: resor i ett påhittat område (alla resor i tusental)
År	Alla resor, tusental	Cykelandel
2023	80	15 %
2024	100	18 %
2025	120	15 %

Underlag B: ärenden i två påhittade områden (2020 = 100)

Underlag B: ärenden i två påhittade områden, index 2025 med 2020 som basår (100)
Område	Antal 2020	Index 2025
A	200	130
B	320	105

Åtta DTK-uppgifter

Uppgift 1–4 gäller underlag A och uppgift 5–6 underlag B. Uppgift 7 och 8 står för sig själva.

1. Underlag A. Hur många cykelresor gjordes 2024?

A. 12 000
B. 18 000
C. 20 000
D. 22 000

Rätt svar

B. 18 000

Alla resor 2024 var 100 tusen och andelen 18 %: $100\,000 \cdot 0{,}18 = 18\,000$ . Alternativ A, 12 000, är 15 % av 80 000, alltså 2023 års cykelresor: fel år.

2. Underlag A. Hur mycket steg cykelandelen mellan 2023 och 2024?

A. 3 procentenheter
B. 20 procentenheter
C. 3 %
D. 18 procentenheter

Rätt svar

A. 3 procentenheter

Andelen gick från 15 % till 18 %: $18 - 15 = 3$ procentenheter. Räknat i procent av 15 är ökningen 20 %, men det är en annan fråga, och alternativ B blandar ihop de två. C, 3 %, har fel enhet: skillnaden mellan två andelar mäts i procentenheter. D, 18, är 2024 års andel, inte ökningen.

3. Underlag A. Hur många fler cykelresor gjordes 2025 än 2023?

A. 0
B. 3 000
C. 12 000
D. 6 000

Rätt svar

D. 6 000

Andelen är densamma, 15 %, men totalen växer. $120\,000 \cdot 0{,}15 = 18\,000$ och $80\,000 \cdot 0{,}15 = 12\,000$ , så skillnaden är 6 000. Svar A är fällan från avsnitt 2: samma andel betyder inte samma antal. C, 12 000, är antalet 2023, inte skillnaden.

4. Underlag A. Med hur många procent ökade antalet resor totalt från 2023 till 2025?

A. 20 %
B. 33,3 %
C. 50 %
D. 150 %

Rätt svar

C. 50 %

Nämnaren är startvärdet: $\frac{120 - 80}{80} = \frac{40}{80} = 50\,\%$ . Delar du med slutvärdet 120 får du 33,3 %, som är alternativ B. D, 150 %, är kvoten $\frac{120}{80} = 1{,}5$ läst som ökningen; den säger att antalet är 150 % av startvärdet. A, 20 %, är ökningen från 2024 till 2025.

5. Underlag B. Hur många fler ärenden hade område B än område A år 2025?

A. 25
B. 76
C. 120
D. 136

Rätt svar

B. 76

Räkna om indexen till antal: A har $200 \cdot 1{,}30 = 260$ och B har $320 \cdot 1{,}05 = 336$ . Skillnaden är $336 - 260 = 76$ . Alternativ A är skillnaden mellan indexen, 25, som inte är ett antal ärenden. C, 120, är skillnaden år 2020, $320 - 200$ . D, 136, blandar år: B:s antal 2025 minus A:s antal 2020.

6. Underlag B. Vilket område hade störst procentuell ökning från 2020 till 2025?

A. Område A
B. Område B
C. Lika stor
D. Kan inte avgöras

Rätt svar

A. Område A

Med samma basår kan du läsa av indexen direkt: A ökade 30 % och B 5 %. Att B har fler ärenden ändrar inte det. Eftersom båda indexen utgår från samma basår går det att avgöra, så D stämmer inte.

7. En sträcka mäts till 2,5 cm på en karta i skala 1 : 40 000. Hur lång är sträckan i verkligheten?

A. 100 m
B. 400 m
C. 1 km
D. 10 km

Rätt svar

C. 1 km

1 cm på kartan är 40 000 cm, alltså 400 m. $2{,}5 \cdot 400 = 1\,000$ m, det vill säga 1 km. B, 400 m, gäller bara 1 cm. A och D kommer av att flytta decimalen fel vid omvandlingen från centimeter.

8. Ett stapeldiagram visar 60 år 2024 och 75 år 2025. Den lodräta axeln börjar på 50, så stapeln för 2025 ser två och en halv gånger så hög ut. Hur stor var den procentuella ökningen?

A. 15 %
B. 25 %
C. 150 %
D. 250 %

Rätt svar

B. 25 %

Läs värdena, inte höjderna: $\frac{75 - 60}{60} = \frac{15}{60} = 25\,\%$ . Staplarnas höjder över axelns början är 10 och 25. C, 150 %, är höjdernas ökning $\frac{25 - 10}{10}$ , och D, 250 %, är höjdkvoten $\frac{25}{10}$ . A, 15 %, är skillnaden i enheter skriven som procent.

Öva DTK gratis

Lägg märke till om ett fel berodde på vilken siffra du hämtade, på valet av nämnare eller på enhetsomvandlingen. Öva sedan särskilt på just den sortens felläsning.

Källor

Studera.nu: om högskoleprovet – Delproven och vad DTK prövar.
Studera.nu: så räknas resultatet – Fel svar ger noll poäng, inget avdrag.
Studera.nu: tidigare prov – Tidigare provhäften och facit, gratis att ladda ned.
UHR: föreskrifter om högskoleprovet (UHRFS 2015:3, konsoliderad) – Tillåtna hjälpmedel på provet, 31 §.

Vanliga frågor

Är DTK ett eget provpass?

Nej. DTK är ett av fyra delprov i de kvantitativa provpassen. Ett ordinarie kvantitativt provpass har 40 uppgifter och varar 55 minuter, och DTK kommer sist i passet.

Måste alla avläsningar vara exakta?

Nej. I vissa uppgifter räcker en uppskattning eftersom svarsalternativen ligger långt isär. I andra måste du räkna närmare. Utgå från hur tätt alternativen ligger och hur noggrant figuren går att läsa.

Får jag använda linjal eller miniräknare på DTK?

Rak linjal är tillåten, miniräknare är det inte. De tillåtna hjälpmedlen är blyertspenna, radergummi, överstrykningspenna och rak linjal. Kontrollera reglerna före provdagen.

Hur lång tid har jag per DTK-uppgift?

UHR rekommenderar 23 minuter för 12 uppgifter, ungefär 115 sekunder per uppgift i genomsnitt. Det är ett riktmärke, så lägg mer tid på en svår avläsning och mindre på en enkel.

Läs vidare

NOG på högskoleprovet: så avgör du om informationen räcker – En metod för NOG steg för steg, alla fem svarsalternativ med exempel, sex vanliga fällor och övningsuppgifter med förklaringar.
Formlerna du bör kunna inför högskoleprovet – Geometri, algebra, procent, räta linjer och sannolikhet: formlerna för den kvantitativa delen, med figurer och exempel.
Bråktal att kunna utantill inför högskoleprovet – De 20 vanligaste bråken i decimalform och procent, och hur du använder dem för att räkna snabbare på provet.